Efter att ha stått förvirrad på flygplatsen utan att veta riktigt var jag skulle ta vägen blev jag upphämtad och skjutsad till kontoret för att få information och att tänka på i den Tanzaniska kulturen. Regnperioden är inte över än så det regnar mer eller mindre hela tiden o temperaturen är ganska behaglig. Ändå lyckades jag bränna mina fötter imorse när solen tittade fram. Allting är en så länge ganska rörigt men det ska nog klarna, denna veckan sa de att jag mest ska hänga på allt möjligt o känna efter vad jag vill göra på centret. Centret är alltså ett ställe som annordnar olika aktiviteter och lektioner för barn och ungdomar som antingen inte har råd att gå i skolan eller som kommer efter skolan för att lära sig mer och få umgås med jämnåriga gratis. Det verkar vara väldigt uppskattat ställe men jag vet ännu inte vad min plats är.
Jag bor på sheltret som det heter som är ett barnhem för pojkar. Överhuvudet i huset är en mamma som tar hand om dem men inte bor där och en annan tjej i min ålder som lagar mat. Alla är väldigt trevliga o välkomnande och de är som en ända stor familj. Det kommer hela tiden in grannar så jag är inte helt säker på vilka som är vilka ännu. Det bor också en volontärkille ifrån Schweiz som kom för några dagar sedan.
Jag har fått mitt egna rum med en säng, fåtölj och fläkt. Sängen var prydligt bäddad med rosenlakan när jag kom.
Vi får serverad mat varje dag och bruna bönor verkar vara standarden! Gott!
Och ja sen har vi toan... ett hål i golvet och duschen... en hink kallt vatten och en skopa...haha jaja man vänjer sig..man får vänja sig! Dock är allt väldigt fräscht o lättstädat så det är praktiskt. Men det där med att långduscha med inpackning blir det definitivt inte!
Det händer så mycket varje dag så det är svårt att berätta allt men jag tar bilder så gott jag kan som får komma upp när jag har mer tillgång till internet.
Men nu vet ni iaf att jag lever! :)
/Greta
After standing confused at the airport wondering where to go I got picked up and brought to the office to get information about the project and the Tanzanian culture. The rain period is not over yet so it is raining more or less everyday and temperature is not to warm. But still I burnt my feet this morning when the sun shined for a while. Everything is confusing and not so organized but I think I will understand better soon. They told me to just look around this week to know what I want to do at the project. The center where my project is do different activities and lesson for children and youngsters who either don't have enough money to go to school or they come after school to study more and be with friends for free. It seems like it's a very popular place but I don't really know my place yet.
I live at the shelter which is an orphanage for boys. There is a mother taking care of them and a younger woman cooking food. Everyone is very nice and polite and they are living here as a big family. Neighbours and friends are always visiting us in the shelter so I am not sure who belongs where. There is also a boy from Switzerland living here who is also a volunteer.
I got my own room with a bed, chair and a fan. The bed was nicely prepared when I came with rosen-sheets.
We get food served every day, brown beans seems to be the standard. Tasty!
And yes the toilet...a hole in the floor...and the shower...a bucket with cold water and a little shovle... well you get used to it, you have to get used to it! Well everything is pretty easy to clean and fresh. But long shower with hairconditioner is not to think of.
It is happening so much every day so it is hard to know what to tell but I am taking pictures that you will see when I get better internet.
But now you know I am alive at least! :)
My room
When we were playing card one evening
The boys posing
I gave my colour pens to a neighbour boy who likes to paint
The little one in the family
The usual food
Roligt att läsa gangsta-gretchen!